Vid en bar i en källarklubb i Multiversum möts två bekanta figurer. Men vilka är dem?
Vintervrål är en del av Fruktans julkalender 2013, skriven av Andreas Rosell, uppläst av densamme.
Podcast: Play in new window | Download
Podcast noveller inom sf, fantasy och skräck
Av Andreas Rosell
Vid en bar i en källarklubb i Multiversum möts två bekanta figurer. Men vilka är dem?
Vintervrål är en del av Fruktans julkalender 2013, skriven av Andreas Rosell, uppläst av densamme.
Podcast: Play in new window | Download
Av Boel Bermann
Novellen Bron är skriven av Boel Bermann.
Lyssna på ljudnovellen Bron här.
Brons nedklottrade betongpelare omgav henne. Hon satt där ihopkurad, en knappt synbar liten gestalt i skuggan, med de barfota fötterna dinglandes ner och tittade oroligt ner på det mörka vattnet under bron. Sina sneakers hade hon lagt nedanför brofästet tillsammans med sin slitna läderjacka, sina svarta strumpbyxor och sin handväska som innehöll ett avskedsbrev.
Hon hade suttit där länge. Tvekat. Till slut tog hon ett djupt, darrande andetag och drog sig upp till stående med ena handen lutad mot den kalla betongen. Ovanför sig kunde hon höra en bil passera förbi i sommarnatten och längre bort kunde hon höra ljudet av folk som festade på klipporna. Det var dags. Sommarnätterna blev aldrig speciellt mörka. Det här var hennes sista chans innan solen kom fram. Att göra det hon hade kommit för. Hon ställde sig precis på kanten och trampade oroligt på stället, vägde från fot till fot för att arbeta upp modet. Det var då hon hörde ett ljud bakom sig:
– Skulle inte göra det där om jag var du…
[Läs mer…] om Bron
Av Malin Gunnesson
På en bar i ett avlägset hörn i Multiversum möts två bekanta figurer från Midgård.
Podcast: Play in new window | Download
Av Fruktan
Det börjar dra sig mot den där tiden på året igen. Den där mörka tiden. Den där tiden när väggarna mellan världarna är lite tunnare än annars. Då, när skuggorna är som djupast, kan det hända att man får se vagt bekanta figurer smyga längs skuggiga gränder för att besöka en bar, som ligger lite var stans.
Om du är en som har sett dem, så kanske du undrar vad som försiggår där? Lyssna på Fruktans julkalender 2013, så får du höra.
Känner ni igen alla figurer som skymtar förbi? Uppför de sig som de skall? Vad tycker DU de borde gjort? Berätta för oss i en kommentar! Bästa kommentaren vinner ett fint pris!
Här kan du lyssna på 2011 års Julkalender.
Av Martin Gunnesson
En novell av Martin Gunnesson
Först publicerad som ljudnovell här
Soprummets golv är mörkgrönt och, när man tittar riktigt nära, täckt med en leråker av
sörja. Hans vet, för han vaknar till med ansiktet pressat mot det. Ingen känsel än, inga ljud,
bara en fjärd av smuts som sträcker sig bort mot ett bergsmassiv av containrar. Och något
som rör sig i ett hörn.
“Vad i helvete gör jag här? Hur kom jag hit?”
Hans tänker på saken, men inser snart att han inte kommer att få något bra svar på det.
Det var åratal sedan han gick i sömnen sist, och då lyckades han ändå aldrig ta sig utanför
lägenheten. Nej, det är inte möjligt, Greta skulle ha märkt något, åtminstone om
ytterdörren öppnades. Stoppat honom.
Men hur skulle det annars gått till?
[Läs mer…] om Julklappsbyte
Av Martin Gunnesson
En novell av Martin Gunnesson
Först publicerad som ljudnovell här
>External activation signal received. Commencing pre-activation test…
>Pre-activation test completed, 0 error(s).
>Initializing boot sequence_
Svart vakuum ger vika för en gulgrå dimma. Den första förnimmelsen är av tyngd, en stor säck av kött som ankrar medvetandet.
>Neural pathways online.
>Initialize sensory systems_
Det är ljust i rummet med det vita taket, och lite för varmt. Lätt fuktig känsla. Ett krafsande ljud några meter bort. Munnen torr. Lukt neutral.
[Läs mer…] om Automaton
Av Martin Gunnesson
En novell av Martin Gunnesson
Först publicerad som ljudnovell här
De gnyende tonerna vrider sig fortfarande i hans öron. Han hade gått dit på ett infall. Ironiserat
över den förlegade folkmusiken inför sina vänner. Inte vad han brukade lyssna på direkt. Men likt
förbannat hade han gått dit, liftat från staden ut till vägskälet på landet, och vandrat de sista
kilometrarna till logen ute i skogen. Vandringen hade varit behaglig, landskapet vackert men öde.
Ingen levande själ hade han träffat när han gick. Gråa gårdar låg tillbakadragna från vägen,
tomma på folk. Hans enda sällskap var en praktfull svart häst som sakta gått vid hans sida över
ängen längs med vägen. Den hade iakttagit honom med milt intresse, som han vore en
främmande fågel på besök. Den följde honom en bit på vägen mot logen. Först när han kom fram
såg han skymten av andra människor.
Han hade lyssnat på spelmanslaget. Gamla gubbar i gula korta byxor och knästrumpor. Broderade
västar och fåniga hattar. Timmar av nyckelharpor och felor.
Han skulle inte erkänna det för någon, men han hade lyssnat som förhäxad. Glidande, skärande
toner som vävde sig fram genom visorna. Allt gick i moll – även den ystraste dans hade en
klangbotten av vemod.
[Läs mer…] om Polska i D-Moll
Av Patrick Ogenstad
Nu har jag också läst Amatka. Efter att ha sett många andra höja Karin Tidbeck till skyarna kände jag att jag mer eller mindre var tvungen att läsa den. När Boel släppte lös Den Nya Människan var det många som hyllade henne för att hon skrev en svensk dystopi. Man fick lite känslan att det är väldigt sällan som det släpps en svensk dystopi. Så är det säkert, men Amatka kom ändå 2012 vilket inte känns allt för avlägset.
Nuförtiden läser jag i princip allt på Kindle och när man köper svenska e-böcker behöver man konvertera dem först. Sedan mailar man boken till sin Kindle enhet. Först skickade jag Amatka till min Kindle Paperwhite. Den kom inte fram så jag mailade den också till min iPhone, det gick inte heller. Jag gav upp för dagen och sov. När jag vaknade hade jag två parallella versioner av Amatka på mina enheter, men de var i osynk. Det hela kändes ganska passande eftersom Amatka handlar om en parallell värld där något gått fel. [Läs mer…] om Amatka
Av Eira A. Ekre
Hur avslöjar man i biktstolen att man bär tusentals ägg i kjoltygen?
Podcast: Play in new window | Download
Av Andreas Rosell
För ett par veckor sedan slog nyheten ner som en kärnvapenbomb. Det är lite så Netflix jobbar. Den här gången är det ett samarbete med Marvel som ska bygga vidare på framgångarna. Många och långa superhjältar-serier utlovas. Produkt-takten måste vara makalös eftersom det ska börjas sändas 2015.
Personligen tycker jag att det alltid är kul med superhjältar. Jag blir karateglad av sådana här nyheter. Jag kan inte få för mycket av dem. Inte just nu i alla fall. Men det slog mig här om dagen, varför är jag så glad över Iron Fist när jag knappt vet vem han är? Jag vet ingenting om karln. Jag är ingen superhjältenörd som kan alla hjältar i de olika universumen, jag brukar känna igen namn, men inte så mycket mer om dem. Och när man inte vet något om en superhjälte så letar man så klart upp origin. [Läs mer…] om Är Iron Fist ett arv från Bruce Lee?