• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Fruktan

Podcast noveller inom sf, fantasy och skräck

  • Om författarkollektivet Fruktan
    • Författare
      • Om Andreas Rosell
      • Om Boel Bermann
      • Om Christian Enberg
      • Om Eira A. Ekre
      • Om Erik Odeldahl
      • Om Fredrik Stennek
      • Om Jörgen Gavelin
      • Om Malin Gunnesson
      • Om Martin Gunnesson
      • Om Patrick Ogenstad
      • Om Markus Sköld
    • Podcast för nybörjare
    • Kontakta Oss
  • Blogg
  • Samlade Verk
    • Zonen vi ärvde
      • Köp Zonen vi ärvde
    • Stockholms undergång
      • Recensioner
      • Köp Stockholms undergång
    • Mörk Framtid
    • Sommarskuggor
    • Det som växer
    • Köttmarknad
    • Ljudnoveller
    • Noveller
  • Press
    • Pressbilder
    • Bokomslag

Av Boel Bermann 1 kommentar

Kvinnor & Skräck

Jag var med i paneldebatten ”She saved the world. A lot.” på Monsters of Film där vi diskuterade kvinnor i skräckfilm och har inte kunnat sluta tänka på det. Så här är mina något fragmentariska tankar kring kvinnor och skräck. Det brukar ju sägas att skräck, tillsammans med både sci-fi och fantasy, brukar få ett uppsving när världen präglas av ekonomisk instabilitet och politisk turbulens. Med skräck går det ibland att se teman som återspeglar samhället. När samhällets rädslor förändras så förändras ofta skräcken också – vad vi ser som skrämmande.
Att exempelvis kvinnor syns mer och är bättre representerade både som hjälte och monster i alla de genres har ju att göra med att kvinnor tar mer plats och har mer inflytande idag. Så jag satt och funderade över om det faktiskt går att se trender, både för vad vi är rädda för och hur kvinnor framstår i skräckfilmer. Det är lite lösryckta funderingar, så ta det hela med en nypa salt.

Vänner och familj
Skräckfilm skapas ju i ett syfte – filmerna ska skrämma livet ur oss som publik. Vi älskar att placeras till gränsen av panik utan att egentligen behöver oroa oss för att vara i fara. Men det är intressant att se vad vi är mest rädda för. Att så många rysare är mer vardagliga idag och handlar om familj, barn och vänner istället för monster kanske säger att vi är mest rädda för att förlora vår trygghet och rädda för att folk omkring oss ska visa sig vara något annat än vi tror.
Det känns som att kvinnor får mest utrymme just nu inom drama/skräck genren med tema om familjer, barn och vänner. Där du ska känna dig mest trygg är du i störst fara.
(Ex American Horror Story, Stoker, The Conjuring, Carrie (Remake), Paranormal Activity, Dark Touch, We are what we are, American Mary, Would you rather, You´re next, All the boys love Mandy Lane. )

stoker-poster001f-730x365

Kvinnliga hjältar såväl som kvinnliga monster/kvinnliga hot
Att både huvudperson och monster är kvinnor. Traditionellt sett var kvinnor offer och män förövare, medan nu verkar det som att kvinnor representerar båda de starkaste sidorna i skräcken – både offer och förövare – i större utsträckning än tidigare. (ex. The Conjuring, Stoker, The Decent, Carrie)
Inte enbart ett skräckfilmstema, men trenden att ta skräck som är specifikt kvinnlig och utforska är väldigt återkommande. Graviditet, födsel, övergrepp, våldtäkt. I 28 dagar senare var det för mig personligen mycket mer skrämmande med människorna än med zombies.

Kvinnor plågas fortfarande mer än män
En sak jag fortfarande ogillar är att det fortfarande går att se att kvinnors plåga visas mycket mer än mäns. Jag skulle säga att män och kvinnor mestadels avverkas i samma utsträckning i skräck, men ofta visas kvinnors dödsfall så enormt mycket mer och utdraget. Så har det varit sedan 70-talets slasher filmer och det hänger tyvärr fortfarande kvar. (ex. Eden Lake och Them)

Det spelar mindre roll vilket kön karaktärerna har
Jag har en känsla av att det spelar mindre roll nu vilket kön karaktärerna har, utan att det snarare handlar om att skapa starka, mångfacetterade karaktärer som inte är varken manliga eller kvinnliga stereotyper. Jag skulle säga att en hel del skräck idag inte handlar om manligt och kvinnligt lika mycket som att alla jobbar tillsammans för att undvika att dö. (ex. The Walking Dead, 28 dagar senare, Paranormal Activity)
Det är mer sällan en ensam kvinna som är utsatt utan istället går vi igenom det tillsammans som par, även om kvinnan vanligtvis överlever längre och kämpar emot hårdare (ex. Eden lake, Them)
Tidigare trend har varit ett stort skräcktema att fokusera på rollen som mamma (ex. Rosemarys baby, The Others) Skräckfilmer med föräldrateman har utvecklas på ett intressant sätt för att det verkar som att det är mindre fokus på rädslan/utsattheten enbart hos mamman – nu inkluderas båda föräldrarna. (ex. The Conjuring, Insidious, Dark skies, Amytiville Horror)

Skräckens påverkan på andra genres
Skräck går aldrig ur tiden, men i filmer idag är action och scifi väldigt starka trender och där syns allt fler kvinnor som är starka och tar plats. Det känns som att de genres just nu börjar komma ikapp med skräckfilmen. Slasherfilmerna på 70- och 80-talet var det som introducerade kvinnor både som offer och som hjälte/överlevare och det var även då som just ”the final girl” – tjejen som tar kontrollen och slår tillbaka mot sina förövare och som är den sista överlevaren etablerades. Även Alien-seriens Ripley är en final girl, den som slår tillbaka. The final girl är intressant för att hon tvingas se och uppleva allt, se sina vänner dödas, jagas och till slut slår tillbaka. Hon är den som ser döden vitögat och lyckas vara stark nog att döda hotet och det är henne man ser som hjälte och hejar på. Däremot var det vanligt att just the final girl är ganska asexuell, med ett namn som både pojkar och flickor kan ha, hon dricker inte, har vanligtvis inte sex och är ganska blyg – en roll som jag hoppas kommer utvecklas och förändras mer i framtiden. Just den trenden med the final girl upplever jag är starkt på väg tillbaka, men lustigt nog kanske inte främst inom skräck utan snarare i andra genres ( ex Hungerspelen, Gravity, ) där vi får kvinnliga huvudkaraktärer som tar kontroll över situationen och kämpar för överlevnad.

Taggad som: ”She saved the world. A lot.”, 28 DAGAR SENARE, alien, ALL THE BOYS LOVE MANDY LANE, AMERICAN HORROR STORY, AMERICAN MARY, CARRIE (REMAKE), DARK SKIES, DARK TOUCH, EDEN LAKE, Fruktan, fruktan.se, GRAVITY, hungerspelen, INDSIDIOUS, MONSTERS OF FILM, PARANORMAL ACTIVITY, Resident Evil, skräck, STOKER, THE CONJURING, THE DECENT, THE WALKING DEAD, THEM, WE ARE WHAT WE ARE, WOULD YOU RATHER, YOU´RE NEXT

Läsarkommentarer

Kommentarer

  1. Eli säger

    2014-03-19 kl. 17:32

    Väldigt intressant. Är nästan lika stor sucker för skräckfilm som skräcklitteratur och håller med om mycket av det du skriver. Det jag fastnade särskilt för var om ”The Final Girl”, har inte läst så mycket om fenomenet men håller som sagt med. Kan ju ställas i intressant motpol till de många skräck/slasherfilmer från 80- och 90- talen där den ”slampiga” tjejen allt som oftast är den första att dö. Hon är snygg, avklädd och har mycket sex – till skillnad från The final girl som, som du säger, ofta är precis tvärtom. En roll som väl också är i förändring, tursamt nog. Tänk om även kommande generationer tjejer skulle behöva leva med budskapet: ”ligg runt och dö fort. Håll på dig och överlev”.

    Svara

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Primärt sidofält

Arkiv

  • maj 2021
  • april 2021
  • mars 2021
  • februari 2021
  • januari 2021
  • december 2020
  • november 2020
  • december 2019
  • november 2019
  • oktober 2019
  • september 2019
  • augusti 2019
  • juli 2019
  • juni 2019
  • maj 2019
  • januari 2019
  • december 2018
  • november 2018
  • oktober 2018
  • september 2018
  • augusti 2018
  • juli 2018
  • maj 2018
  • december 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • augusti 2017
  • maj 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • juli 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • januari 2016
  • december 2015
  • november 2015
  • oktober 2015
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • mars 2015
  • februari 2015
  • november 2014
  • oktober 2014
  • september 2014
  • augusti 2014
  • juli 2014
  • juni 2014
  • maj 2014
  • april 2014
  • mars 2014
  • februari 2014
  • januari 2014
  • december 2013
  • november 2013
  • oktober 2013
  • september 2013
  • augusti 2013
  • juli 2013
  • juni 2013
  • maj 2013
  • april 2013
  • mars 2013
  • januari 2013
  • december 2012
  • november 2012
  • oktober 2012
  • september 2012
  • augusti 2012
  • juli 2012
  • juni 2012
  • maj 2012
  • april 2012
  • mars 2012
  • februari 2012
  • januari 2012
  • december 2011
  • november 2011
  • oktober 2011
  • september 2011
  • augusti 2011
  • juli 2011
  • juni 2011

Footer

Följ Oss

  • Facebook
  • RSS
  • Twitter

Prenumerera på Fruktan


Prenumerera på Podcast

Copyright © 2022 Fruktan