• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Fruktan

Podcast noveller inom sf, fantasy och skräck

  • Om författarkollektivet Fruktan
    • Författare
      • Om Andreas Rosell
      • Om Boel Bermann
      • Om Christian Enberg
      • Om Eira A. Ekre
      • Om Erik Odeldahl
      • Om Fredrik Stennek
      • Om Jörgen Gavelin
      • Om Malin Gunnesson
      • Om Martin Gunnesson
      • Om Patrick Ogenstad
      • Om Markus Sköld
    • Podcast för nybörjare
    • Kontakta Oss
  • Blogg
  • Samlade Verk
    • Zonen vi ärvde
      • Köp Zonen vi ärvde
    • Stockholms undergång
      • Recensioner
      • Köp Stockholms undergång
    • Mörk Framtid
    • Sommarskuggor
    • Det som växer
    • Köttmarknad
    • Ljudnoveller
    • Noveller
  • Press
    • Pressbilder
    • Bokomslag

Av Eira A. Ekre

Ett kärleksbrev till Skattkammarplaneten

När jag var nio år gammal förändrade en film mitt liv. Vi skulle hyra något att titta på och min bror ville hyra Skattkammarplaneten. Jag tyckte den verkade jättetråkig, och det slutade med att vi hyrde två filmer. Jag kommer inte ihåg vad jag valde för något; så fort vi hade sett Skattkammarplaneten slutade det spela roll, för det var den bästa film jag hade sett. Jag såg den två eller tre gånger, och köpte den sedan på VHS så fort som möjligt.

Såhär beskrivs filmen på imdb:

A Disney animated version of ”Treasure Island”. The only difference is that the film is set in outer space with alien worlds and other galactic wonders.

Ursäkta mig? ”The only difference”? Det är ju det som gör filmen! Hela världen är fantastisk. Den är allt jag någonsin drömt om. På samma sätt som The Expendables är en dröm som blir till verklighet när det kommer till action är Skattkammarplaneten motsvarigheten när det kommer till världar. Vi har piratskepp i rymden. Hur kan man låta bli att bli kär vid första ögonkastet?

Och det simmar konstiga rymd-djur överallt!

Men det är inte bara världen som är bra. Det är inte det fantastiska konceptet med pirater i rymden (i faktiska båtar) som fick mig att bli störtkär i den här filmen.

Det bästa med Skattkammarplaneten är karaktärerna. Jim Hawkins är personifieringen av ”wasted potential”. Han är inte utvald, han är inte prinsessa, han är ingen särskild. Han är bara ännu en grabb som blivit övergiven av sin pappa och hanterar det på ett destruktivt sätt. Han är smart och kreativ, men gör inget särskilt med sina talanger. Grejen är att han gått igenom rätt tuffa saker, men samtidigt har han sig själv att skylla. Hans liv är lite av en ond spiral, mycket av det dåliga som händer honom är på grund av de val han gör.

Istället för en film om att hitta kärleken handlar det om att hitta en väg i livet och att hantera den skit man varit med om på ett vettigt sätt. Istället för någon att älska hittar Jim en mentor i Silver, någon som tror på honom och hjälper honom inse vad som är värt att satsa på. Medan skattjakten avslutas storslaget så slutar Jims historia realistiskt och dämpat, rentutav perfekt. Det är den typen av lyckliga slut man kan acceptera och själv bli glad av.

Precis allt med den här bilden är perfekt.

Och Skattkammarplaneten var mycket mer än en film jag älskade. Som tonåring hade jag ingen stil jag gillade tillräckligt mycket för att följa, och trots mitt musikintresse så hade jag inga band vars namn jag ville ha på alla mina kläder. Även om jag hade starka åsikter om många saker engagerade jag mig aldrig politiskt. Det fanns inga kändisar jag tog mode-råd från. Däremot fanns den här filmen.

Jag brukade klippa mig som Jimbo. Och jag har en jacka (den var min favorit i sju år men har nu, tillslut, gett upp) som jag köpte bara för att den påminde om Jims. Jag kunde en gång sången på tre språk, men kommer nu bara ihåg två. Den här filmen var det enda konstanta, och på många sätt hjärtat, under mina ungdomsår.

Därför vet jag att jag ser den här filmen genom en nostalgi-smog; jag kommer aldrig kunna bedöma den opartiskt. När någon frågar mig vilka filmer jag gillar blir svaret alltid den som är min favorit för tillfället, plus Skattkammarplaneten. Den är alltid där, och så kommer det förbli.

Har ni någon film (eller bok eller spel för den delen) som gör er oerhört nostalgiska? Något som är kopplat till så många minnen att ni inte kan göra annat än älska den/det? Berätta gärna eran historia!

Taggad som: eira, ekre, fantasy, Fruktan, nostalgi, science fiction, skattkammarplaneten, treasure planet

Läsarkommentarer

Kommentarer

  1. Nike Bengtzelius säger

    2012-11-08 kl. 21:32

    Oj, vilken skillnad ålder kan göra! Jag hade hunnit bli skeptisk tonåring när Skattkammarplaneten kom och minns den enbart som ”den där filmen när Disney började blanda in fula jävla dataanimationer som inte gick ihop med nåt annat”. Minns knappt storyn alls, faktiskt. Kanske läge att se om den nu. Kommer ju ihåg den där supercoola flygvindsurfaren.

    Lejonkungen har jag sett oräkneliga antal gånger. Första gången var mitt första biobesök någonsin, och jag och pappa var sena dit (minns den exakta scenen vi kom in under). Som barn kunde jag varenda replik hela filmen igenom och som tonåring laddade jag sångerna på 13 olika språk och lyssnade på dem regelbundet.

Primärt sidofält

Arkiv

  • augusti 2022
  • juni 2022
  • maj 2021
  • april 2021
  • mars 2021
  • februari 2021
  • januari 2021
  • december 2020
  • november 2020
  • december 2019
  • november 2019
  • oktober 2019
  • september 2019
  • augusti 2019
  • juli 2019
  • juni 2019
  • maj 2019
  • januari 2019
  • december 2018
  • november 2018
  • oktober 2018
  • september 2018
  • augusti 2018
  • juli 2018
  • maj 2018
  • december 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • augusti 2017
  • maj 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • juli 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • januari 2016
  • december 2015
  • november 2015
  • oktober 2015
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • mars 2015
  • februari 2015
  • november 2014
  • oktober 2014
  • september 2014
  • augusti 2014
  • juli 2014
  • juni 2014
  • maj 2014
  • april 2014
  • mars 2014
  • februari 2014
  • januari 2014
  • december 2013
  • november 2013
  • oktober 2013
  • september 2013
  • augusti 2013
  • juli 2013
  • juni 2013
  • maj 2013
  • april 2013
  • mars 2013
  • januari 2013
  • december 2012
  • november 2012
  • oktober 2012
  • september 2012
  • augusti 2012
  • juli 2012
  • juni 2012
  • maj 2012
  • april 2012
  • mars 2012
  • februari 2012
  • januari 2012
  • december 2011
  • november 2011
  • oktober 2011
  • september 2011
  • augusti 2011
  • juli 2011
  • juni 2011

Footer

Följ Oss

  • Facebook
  • RSS
  • Twitter

Prenumerera på Fruktan


Prenumerera på Podcast

Copyright © 2023 Fruktan