När jag gick på fritids under grundskoletiden så fanns det två TV-program på morgnarna vi fick se. Pokémon och Sailor Moon. För bara några månader sedan dök Sailor Moon mangan upp hos Science Fiction Bokhandeln och jag drabbades av totalnostalgi. Så nu följer jag glatt nyutgivningen av klassikern.
Jag kan verkligen rekommendera Sailor Moon. Det är en serie som ses som extremt ”tjejig”, och jag kan förstå varför, men faktum är att den inte ska underskattas. Karaktärerna kan tyckas enkla i början, men deras utveckling under historiens gång är otroligt intressant att följa – historien själv är allmänt spejsad och väldigt underhållande. Dessutom, slutet på serien som visades när jag var liten förändrade min världsbild totalt; ”kan historier sluta så?”
Men, i och med att jag fastnat i serien igen har jag upptäckt något annat. Något väldigt konstigt och en aning frustrerande. Det hela började när jag bestämde mig för att se om animen (alla hundratals avsnitt och filmer, whooopie, det kommer bara ta några år!)
Låt mig introducera Sailor Uranus, Haruka Tenoh. Liksom alla andra Sailor Scouts är hon en tjej. Eller… vänta nu…
I den Franska översättningen är hon man. Eller, nja, det är mer komplicerat än så. De säger att hon låtsas vara man i sin ”vanliga form”; förmodligen så att hon som privatperson inte ska bli igenkänd som Sailor Uranus. Det är ju… en aning underligt. Jag menar, ingen av de andra karaktärerna fick en sådan behandling. Kan det vara för att hon är en tomboy? De ville inte förvirra de unga tittarna och bestämde sig för att ”eftersom hon klär sig i skjortor och älskar att köra bil så kan vi lika gärna göra henne till man”. Nej, det skulle ju vara helt absurt, och det är även inte anledningen. 
Och vänta bara! När vi kommer till den Amerikanska översättningen blir det ännu konstigare! Haruka är fortfarande kvinna, men stora delar av hennes dialog har redigerats, och helt plötsligt introduceras hon som kusin till Sailor Neptune, Michiru Kaiho. Detta är också en aning skumt med tanke på att hon och Michiru inte är släkt alls (vilket framstår som uppenbart bara man ser bilderna av dem).
Så, vad är det frågan om? Vad är anledningen till att översättare skrivit om dialoger och karaktärer i blixtfart? (Ni förstår, Frankrike och USA är bara två exempel – så gott som hela Europa har tagit sig friheten att skriva om både Haruka och Michiru när de översatt serien)
Jo, anledningen är att Haruka och Michiru är ett par.
Nej men fy fan vad hemskt! På allvar?! USCH!
Karaktärerna i Sailor Moon är många, och Haruka och Michirus relation är ingalunda i fokus under historiens gång. Dock är den där. Och faktumet att den är där ansågs (och anses fortfarande av vissa) som stötande och hemskt. Så därför gjordes alla dessa ändringar. Personligen tycker jag det är larvigt. Genom att censurera deras relation sabbar man deras karaktärsutveckling, och många intressanta situationer försvinner helt och hållet.
Fortfarande idag diskuteras det huruvida de faktiskt är ett par. Alla möjliga teorier cirkulerar. De är kusiner; Haruka var man i ett tidigare liv; det är en kulturell grej, alla tjej-kompisar i Japan beter sig sådär; Haruka är en hermafrodit… och så vidare och så vidare. Min personliga favorit är nog ”Haruka var man i ett tidigare liv”; jaha, och hur förändrar det relationen de har i det här livet?
För övrigt har seriens skapare varit väldigt öppen med att de är ett par, så att diskussionen överhuvudtaget existerar går nog att skylla på alla förändringar som gjorts i översättningarna.
Dessutom, kusiner? På allvar?
Så, dags att komma till saken; borde sådant här få ske? Är det okej att skriva om och förändra historier bara för att det de berättar gör någon osäker eller är emot deras åsikter? Verket skapades ju inte för just dem; det existerar för att berätta en historia för alla som är intresserade av att lyssna.
Är det rätt att människor som inte skapat verket kan lägga sig i och förändra det?
Har du egna exempel på censur inom litteratur, film, musik eller annat?
Skulle verkligen vara kul att höra era åsikter om detta. LLAP!
Men shit, det har jag inte tänkt på” Inte så konstigt kanske med tanke på att jag var ganska liten när jag såg det. Men jag tror jag minns hen, vill minnas att jag gillade att hen hade kort hår då jag var lite pojkig av mig, typ lekte med lego och klättrade i träd.
Men fy vad trött jag blir på att inte folk får vara olika, och särskilt i barnprogram, det är ju å man fostrar och måste få se att alla är olika och att det är okej.
Bra inlägg, satte lite färg på en annars rätt trist lördagskväll.
Kul att du gillade inlägget!
Jo, jag var också liten när jag först såg det. Kommer ihåg att Haruka var min favorit, hon hade ett svärd och snabb bil och var allmänt supercool.
Det var väldigt skumt att börja se om serien och inse att versionen jag såg som barn inte var den faktiska historien. Men det har även varit väldigt kul att uppleva allting på nytt; oredigerade Haruka är till och med coolare än den svenska versionen.
Och ja, det är tröttsamt, eller hur? Det hade varit fantastiskt om de vågat låta relationen vara.
Feeegt! sånt gör mig så himla irriterad. Alla ska bara passa in hela tiden, aldrig stöta sig med något/någon. Folk som vågar borde upp muntras mer. Hur kan man se hur serien ”ska” vara?
Den japanska versionen är nog det närmaste man kommer hur den ”ska” vara. Särskilt i och med alla fan-översättningar som finns online nu; det är så gott som garanterat att karaktärerna säger det de var menade att säga i fan-versionerna (förutom i de fallen då översättaren inte är så bra på engelska).
Och ja, väldigt fegt. Tänk hur coolt det hade varit om de bara lämnat karaktärerna ifred och översatt rakt av? Tror serien hade kunnat göra ett ännu större avtryck då.