• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Fruktan

Podcast noveller inom sf, fantasy och skräck

  • Om författarkollektivet Fruktan
    • Författare
      • Om Andreas Rosell
      • Om Boel Bermann
      • Om Christian Enberg
      • Om Eira A. Ekre
      • Om Erik Odeldahl
      • Om Fredrik Stennek
      • Om Jörgen Gavelin
      • Om Malin Gunnesson
      • Om Martin Gunnesson
      • Om Patrick Ogenstad
      • Om Markus Sköld
    • Podcast för nybörjare
    • Kontakta Oss
  • Blogg
  • Samlade Verk
    • Zonen vi ärvde
      • Köp Zonen vi ärvde
    • Stockholms undergång
      • Recensioner
      • Köp Stockholms undergång
    • Mörk Framtid
    • Sommarskuggor
    • Det som växer
    • Köttmarknad
    • Ljudnoveller
    • Noveller
  • Press
    • Pressbilder
    • Bokomslag

Av Boel Bermann

Skrivuppgift: Vikarien

Fruktan hade en skrivutmaning i veckan. Varje person skrev ner en karaktärs ålder, kön och karaktärsdrag, vilken känsla som skulle råda i scenen och vad som skulle hända. Alla drog varsin lapp och fick 15 minuter till att skriva. Målet var helt enkelt att testa och skriva en scen / början till en novell utifrån satta förutsättningar under tidspress.

Instruktioner: Vikarien
Ålder: 23 år
Kön:Tjej
Karaktärsdrag: Blyg/försiktig
Känsla i scenen: Ångestladdad
Händelse: Första dagen som lärarvikarie

Vikarien

Varför hade hon valt den ljusgråa klänningen? Hon visste varför. För att hon hade tänkt att den skulle se vuxen ut. Respektingivande. Hon kunde inte ha haft mer fel. Svetten rinner av nervositeten. Hon vet att hon redan har svettfläckar under armarna som breder ut sig. Att ungdomarna i klassen direkt kommer notera det. Att hon är ny. Tillfällig. Vikarie. Lovligt byte.

Lärarrummet är fullt av folk. Den äldre generationen. Hela lärarrummer luktar gammalt, luktar instängt och damm. Inget har någonsin förändrats här. Och hon skulle inte komma och förändra något eller rubba deras cirklar. Det framgår med plågsam tydlighet. Inte för att det är hennes mål just nu. Hennes enda mål är att överleva dagen.

Hon ursäktar sig från samtalet med en historielärare och går in på toaletten. Sätter sig ner, böjer sig framåt och försöker andas djupt. Hon hade trott att hon skulle klara det här. Lärarjobbet. För högstadieelever. Men redan när hon klev in i skolans stora entré började benen skälva. Ironin i att hennes första lärarvikariat var på hennes egen högstadieskola var för mycket att hantera. Hon borde ha tackat nej. Sökt något annat vikariat. Men hennes a-kassedagar var nästan slut. Och hon hade inte tänkt att det skulle bli svårt att göra jobbet. Hon hade trott att hon var starkare än så. Men det är hon inte.

Första stegen in i de där mardrömskorridorerna väckte allt till liv igen. Varje minne. Huvudet nerpressat i toaletten. Krokben i matkön. Kläderna stulna från omklädningsrummet så att hon fick gå i gymnastikkläderna resten av dagen och stinka svett. Hon hade inte tagit med några av sina antudepressiva tabletter. Nu önskade hon desperat att hon hade tagit med dem för säkerhets skull. Kunde hon sjukskriva sig? Inte första dagen. Hennes terapeut hade sagt åt henne att hon måste utmana sina demoner.

Hon sköljer ansiktet med kallt vatten och går tillbaka ut i lärarrummet. Försöker att inte se de medlidsamma blickarna från sina nya kollegor. Men hon vet vad blickarna betyder. Tonåringarna är inte små och oförstörda. De är rovdjur på jakt efter ett byte. Och hon är längst ner på näringskedjan. En förbrukningsartikel. Klassen hon har hand om är 9A. När hon trevande frågar hur klassen är att undervisa får hon undflyende svar. Flackande blickar. Nervösa handrörelser.  Hon undrar varför deras klassföreståndare är borta. Deras klassföreståndare är opasslig. Personliga problem hemma. Han skulle inte komma tillbaka på länge. Hon borde bli glad, det innebär ett långvikariat. Men det känns som ett livstidsstraff.

Dörren till klassrummet är öppen. Eleverna hade redan gått in och satt sig, korridoren utanför var tom. Hon slätar ut kjolen och gick in. Börjar skriva sitt namn på tavlan, börjar prata och presentera sig innan hon tar modet till sig att se på klassen. När hon gör det kommer chocken. Hon tänker att hon måste inbilla sig. Att det måste vara panikattacken som får henne att se det hon ser.

Framför henne sitter hela klassen.
Hela hennes gamla klass.
Alla de som under tre års tid gjorde hennes liv till ett helvete.
De som sparkade henne i magen när hon redan låg ner.
De som smällde skåpdörrar i ansiktet på henne.
De som spred ut rykten, spillde matbrickor över henne, bröt upp hennes skåp och eldade upp hennes böcker och skrev hora på ryggen till dunjackan som hon älskade.
De sitter där allihopa. Oförändrade. Utan att ha åldrats. Utan att ha växt upp.
Hon står tyst. Bara tittar.
De ser tillbaka på henne med ett uttalat ointresse.
Föraktfullt och överlägset.
Deras kläder har förändrats.
Någon har bytt hårfärg.
Men det är samma människor.

Taggad som: bermann, boel, Fruktan, helvete, högstadie, lärarvikarie, mardrömmar, novell, rädsla, skolklass, skrivande, skrivtips, vikarie

Primärt sidofält

Arkiv

  • augusti 2022
  • juni 2022
  • maj 2021
  • april 2021
  • mars 2021
  • februari 2021
  • januari 2021
  • december 2020
  • november 2020
  • december 2019
  • november 2019
  • oktober 2019
  • september 2019
  • augusti 2019
  • juli 2019
  • juni 2019
  • maj 2019
  • januari 2019
  • december 2018
  • november 2018
  • oktober 2018
  • september 2018
  • augusti 2018
  • juli 2018
  • maj 2018
  • december 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • augusti 2017
  • maj 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • juli 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • januari 2016
  • december 2015
  • november 2015
  • oktober 2015
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • mars 2015
  • februari 2015
  • november 2014
  • oktober 2014
  • september 2014
  • augusti 2014
  • juli 2014
  • juni 2014
  • maj 2014
  • april 2014
  • mars 2014
  • februari 2014
  • januari 2014
  • december 2013
  • november 2013
  • oktober 2013
  • september 2013
  • augusti 2013
  • juli 2013
  • juni 2013
  • maj 2013
  • april 2013
  • mars 2013
  • januari 2013
  • december 2012
  • november 2012
  • oktober 2012
  • september 2012
  • augusti 2012
  • juli 2012
  • juni 2012
  • maj 2012
  • april 2012
  • mars 2012
  • februari 2012
  • januari 2012
  • december 2011
  • november 2011
  • oktober 2011
  • september 2011
  • augusti 2011
  • juli 2011
  • juni 2011

Footer

Följ Oss

  • Facebook
  • RSS
  • Twitter

Prenumerera på Fruktan


Prenumerera på Podcast

Copyright © 2023 Fruktan