Jag tror egentligen inte att hon är besatt, men hur kan jag veta?
Det började för några veckor sedan, när snöovädret kom. Bussar, tåg och Stockholm slutade fungera. Det tog flera timmar att ta sig hem från jobbet. Plötsligt hände det som jag alltid drömde om som barn, mina barn fick uppleva det som jag aldrig fick. Skolan stängde dagen efter i och med att det var så mycket snö. Så istället för mer jobb så blev det vab på torsdag. Det föll sig så att jag skulle vara hemma med barnen samtidigt som vi hade städning hemma. Det gick inte så bra som jag hade tänkt mig. När tvillingarna såg städerskan så blev de helt hysteriska. Inte bara en gång heller, varje gång hon gick förbi så blev de helt ifrån sig. Tårarna sprutade. Lugnt och sansat försöker jag förklara för dem att det inte är någon fara. Det konstigaste var att båda reagerade precis likadant. Som vuxen försöker man vifta bort det som något barnen fick för sig just den dagen, det blir säkert bättre nästa gång. De kanske är trötta, eller hungriga. Kanske både och? Tänk istället nu att du ser det här spela upp sig på en bioduk. Strax innan de små blir så rädda så förändras bakgrundsmusiken. Den blir illavarslande. [Läs mer…] om Rent logiskt borde jag vara skräckslagen
