Det är julafton i multiversum, och baren är fylld av ett alldeles särskilt klientel
Podcast: Play in new window | Download
Podcast noveller inom sf, fantasy och skräck
Av Martin Gunnesson
Det är julafton i multiversum, och baren är fylld av ett alldeles särskilt klientel
Podcast: Play in new window | Download
Av Malin Gunnesson
Som ett svar, eller inlägg till Eira och hennes bloggpost om referenser och nördga skämt.
Hemma så kallas jag ibland fånig, en Mupp. Det är sagt med kärlek. Av en annan Mupp. Vad är det då som gör att vi definierar oss (periodvis i alla fall) som en Mupp, eller kanske Smurf. Vår humor så klart! Den är töntig och tramsig och rolig. Tycker vi. Martin är en mästare på mer eller mindre vassa ordvitsar. Ibland så långsökta att själva långsöktheten blir rolig. Det blir en lek med ord, med betoning och uttal som, för mig i alla fall, påminner om att man kan välja att vara lekfull. Eller sucka djupt.
Av böcker finns det en som sticker ut som jag vill stjäla citat. Naturligtvis är det inte någon storsäljare. Därmed är det få som upptäcker om det finns en referens men vad gör väl det när jag kan låna uttryck som ”Han är lika underhållande som en gravsten i granit.” Mycket användbart. Boken är ”Kära fiende” av Jane Webster.
I förhållande till mina kära Fruktisar besitter jag pinsamt lite nörd-cred. Jag hänger inte med. Det är en belastning i vissa sammanhang. En utbildningskampanj har påbörjats för att jag ska kunna komma till rätta med denna brist, men materialet är tämligen stort. Star Trek-boxen har ansetts som ett minimum och efter att ha förhandlats har parterna kommit fram till en acceptabel lösning. Jag ska se den och Martin ska se romantiska komedier som Du har mail där storheter som Meg Ryan och Tom Hanks deltar. Det känns som en lämplig eftergift för båda sidor. Vi får se om det blir muntlig eller skriftlig tentamen.
Boel har lånat ut sin Buffy-box och tillhörande litteratur.
Och nyligen såg vi den vassa filmen The princess bride som ett led i min utbildning. Och efter genomgången utbildning kommer jag åtminstone kunna förstå lite fler referenser. Något som jag faktiskt kan referera till är en del B-film. Gärna av det mer sunkiga slaget. I förrgår såg vi G.I. Joe, the rice of Cobra , som jag naturligtvis sett men inte kom ihåg förrän vi började se filmen. Så bra var den. Martin noterade en ordvits i filmen…
Men vad kan jag annars använda för referenser? Till låttexter naturligtvis. Mer om det senare.
Vad säger ni, vad krävs för att uppnå åtminstone en acceptabel dos nörd-cred?
Av Malin Gunnesson
Jag har funderat på att låta bli men jag kan inte. Jag måste kommentera det nya tjej-legot, Lego friends. Jag läste Po Tidholms krönika och är osäker på vad jag tänker men jag måste skriva något.
Jag inser att det här blir personligt, kanske privat. Jag har en son som har ohemult stora mängder lego. Atlantis, Star wars, Powerminers, Dino och Lego City så klart. Just nu är han helt inne på Hero Factory. Innan lego hade han Duplo. Han har en syster, och jag en dotter. Hon leker med Duplo. Ibland. Hon fick “vanligt”, klassiskt “fint” lego i julas. Hon är inte ett dugg intresserad. Hon bläddrar i Legokatalogen ibland. När hon fick se “tjej-legot”, Lego Friends och “tjejduplot” var det första gången hon kommenterade att hon ville ha lego. Så ska hon få detta bakåtsträvande, tvivelaktiga, könsstereotypa lego i fyraårspresent? Hell yes.
[Läs mer…] om Tjejlego