• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Fruktan

Podcast noveller inom sf, fantasy och skräck

  • Om författarkollektivet Fruktan
    • Författare
      • Om Andreas Rosell
      • Om Boel Bermann
      • Om Christian Enberg
      • Om Eira A. Ekre
      • Om Erik Odeldahl
      • Om Fredrik Stennek
      • Om Jörgen Gavelin
      • Om Malin Gunnesson
      • Om Martin Gunnesson
      • Om Patrick Ogenstad
      • Om Markus Sköld
    • Podcast för nybörjare
    • Kontakta Oss
  • Blogg
  • Samlade Verk
    • Zonen vi ärvde
      • Köp Zonen vi ärvde
    • Stockholms undergång
      • Recensioner
      • Köp Stockholms undergång
    • Mörk Framtid
    • Sommarskuggor
    • Det som växer
    • Köttmarknad
    • Ljudnoveller
    • Noveller
  • Press
    • Pressbilder
    • Bokomslag

bookbeat

Av Fruktan

Ur skräckromanen ”Skuggfödd”: Hålet

Utdrag ur skräckromanen SKUGGFÖDD av Markus Sköld.
Ur romanen: Hålet.

Viktor såg sig oroligt omkring.

”Kom igen nu, varför tar det så lång tid?”

Isak slöt ögonen och försökte ignorera Viktor medan han sökte sig fram i låset med dyrken. Viktor knuffade till honom.

”Va? Varför tar det så lång tid?”

”Men lugna ner dig!” fräste Isak. ”Vill du göra det här eller?”

”Skulle förmodligen gå fortare än för dig. Var köpte du dem förresten?”

”På nätet”, sa Isak och vände sig mot dörren, satte in dyrken i låset igen och försökte minnas alla videor han sett. De flesta visade hur man öppnade ett hänglås, men hänglås var enkla. Det här var en riktig dörr.

Till slut gav låset ifrån sig ett tillfredställande klick och han kunde vrida runt cylindern.

”Sådär”, sa Isak.

”På tiden”, sa Viktor, drog upp dörren. tittade in i mörkret och tände sin ficklampa. ”Kom igen nu.”

Isak följde efter Viktor in i källarkorridoren och drog upp sin egen ficklampa ur bakfickan. Det låg en hopknölad rutig flanellskjorta täckt av damm innanför dörren, lite längre in en sönderslagen gipsskiva och mängder av ölburkar längs med väggarna.

”Det stinker”, sa Isak och begravde näsan och munnen i armbågen.

”Det luktar som din mamma”, sa Viktor.

Isak tystnade. Tittade ner i golvet. Han gillade Viktor. Kanske för mycket, tänkte han ibland. Som att han kunde få ett infall att vilja ta på honom, krama honom. Men ibland var Viktor bara elak.

Isak sparkade till en av ölburkarna som skramlade iväg längs korridoren. Viktor öppnade en dörr och lyste in.

”Wow”, sa han. ”Kolla!”

Isak lutade sig fram, förbi Viktor och kikade in i rummet. Det fanns ett stort hål mitt i golvet.

Viktor gick in i rummet, lyste omkring sig och tog upp en sprayburk ur jackfickan.

”Vi borde ta reda på vart det leder”, sa han och såg uppfordrande på Isak.

”Vadå?”

”Var inte så jävla feg”, sa Viktor. ”Hoppa ner bara.”

Isak kikade ner i hålet i golvet.

”Jag är inte feg, men det kan finnas råttor där nere. Råttor med rabies.”

Viktor lyste honom i ansiktet med ficklampan. Isak kisade och höll upp handen för att skydda sig från ljuset.

”Lägg av!”

Viktor skrockade och skakade färgburken.

”Kan du lägga av med det där”, sa Isak. ”Du ritar den där jävla taggen vart du än går. Fattar du inte att om de tar dig så vet de var du har varit?”

”Vadårå? Skulle någon vara här nere och jaga klottrare? Hela Värster ska ju rivas.”

En rutten stank letade sig upp ur hålet och tvingade Isak att lägga armen över näsa och mun.

”Fy fan. Det måste vara nån avloppsledning som pajat.”

Viktor släppte den tomma sprayburken på golvet och gick fram till hålet och kikade ner.

”Sanden är torr i alla fall.”

”Men ändå. Jag tycker vi drar härifrån nu.”

”Varför det?” sa Viktor. ”Vill inte du veta varför det är ett stort hål i golvet?”

Isak blängde på honom och kikade ner i hålet. Det var drygt en meter djupt. Det skulle inte vara så svårt att komma upp igen.

”Kom igen nu”, sa Viktor. ”Vill du inte veta vart det leder?”

Isak skakade på huvudet.

”Oscar sa att alla husen sitter ihop med underjordiska gångar. Det är från åttiotalet, när de trodde att ryssen skulle komma och byggde skyddsrum överallt. Då skulle man kunna ta sig mellan husen för att förvirra fienderna.”

”Din brorsa är full av skit”, sa Viktor. ”Och det är du med om du tror på sånt där. Om det vore en hemlig gång för militären, skulle det inte vara lite snyggare än ett uppbrutet hål i golvet bara?” Han satte sig på huk intill hålet. ”Men eftersom du är en sån fitta så får jag väl jag gå först då.”

Isak lyste efter honom, såg hur han kröp in under golvet. Det flackande ljuset från hans ficklampa lyste upp ur hålet. Isak såg sig omkring. Väggarna slöt sig om honom, som om mörkret gjorde rummet mindre. Han snurrade ett varv, lyste omkring sig med ficklampan. Ljuskäglan studsade över väggarna.

Han tittade ner i hålet. Skenet från Viktors ficklampa syntes inte längre.

”Viktor?”

Inget svar. Isak svalde. Vände sig om och gick mot dörren, men hejdade sig. Om han drog nu så skulle Viktor mobba honom för evigt. Isak suckade och gick tillbaka till hålet. Satte sig på huk och riktade ner lampan i mörkret. Hjärtat bultade. Råttorna skulle komma störtande mot honom när han hoppade ner. De kunde säkert lukta sig till rädsla. Som hundar.

Isak drog ett par djupa andetag och hoppade ner, fortfarande med händerna på kanten för att snabbt kunna dra upp benen när råttorna kom.

Ingenting hände. Han sjönk ner på huk och lyste omkring sig. Det var som ett rum, fast med en takhöjd på drygt en meter.

”Bu!”

Viktor tände ficklampan riktad mot sitt eget ansikte. Isak skrek och ramlade baklänges i sanden. Viktor skrattade.

”Vad fan gör du?”

Viktor fortsatte skratta.

”Du skulle ha sett dig själv. Kom nu, tönt.”

Viktor vände sig om och svepte med lampan omkring sig. Det fanns ett hål i väggen längre bort.

”Vi kollar där borta”, sa Viktor och kröp mot hålet.

Isak pustade vände sig för att följa efter honom. Han svepte med ficklampan tills ljuset landade på någonting precis bredvid Viktor, som skrek och kastade sig åt sidan. Isak ryckte till och tappade ficklampan.

”Fy fan, fy fan, fy fan!” sa Viktor som med darrig hand vände sin egen ficklampa mot det som Isak lyst på.

Först såg det ut som ett dött djur. Ruttnande kött och benpipor från en bröstkorg som stack upp ur sanden. Sedan såg Isak kläderna. Sönderrivna och smutsiga.”

Skräckromanen SKUGGFÖDD av Markus Sköld finns på alla digitala streamingtjänster och återförsäljare samt bibliotek.

Läs skräckromanen ”Skuggfödd”
Skuggfödd: https://www.storytel.com/se/sv/books/1193023-Skuggfödd
Bookbeat: https://www.bookbeat.se/bok/skuggfodd-173364
Adlibris: https://www.adlibris.com/se/bok/skuggfodd-9788726374698

Om författaren Markus Sköld:

Markus Sköld, bosatt i Stockholm debuterade som författare med skräckromanen Där ute i mörkret. Debuten följdes upp med den kritikerrosade skräckromanen Kalldrag och han är nu aktuell med romanen Skuggfödd.

Han har också skrivit för ljud och har då medverkat i Creepypodden med novellen Bäck-Anders Stuga och med skräckantologin Mörk Framtid för Storytel. Dessutom har han medverkat i ett antal utgivna novellantologier, däribland Zonen vi ärvde, På denna grund, 13 svarta sagor om superskurkar, 13 svarta sagor om superhjältar, Maskinblod 2, Maskinblod 3 och Mörkerseende.
Vid sidan av skrivandet hörs han regelbundet i författarpodcasten FantastiskPodd.se och är medlem i författarkollektivet Fruktan.

Twitter: http://twitter.com/mskold
Instagram: http://instagram.com/markusskold
Facebook: www.facebook.com/MarkusSkoldAuthor

Av Fruktan

Ur rysaren ”Det som växer”: Harry

Ur rysaren DET SOM VÄXER, ute nu!

”När mannen kommer närmare ser jag att han har på sig lila skidglasögon med gult plastglas, slitna kamouflagebyxor och ett nätlinne som en gång förmodligen varit vitt. Hela hans kropp är krum, förvriden som en åldrig trädstam. Skägget är ovårdat och läpparna spruckna och nariga. Jag kan urskilja ett svagt muttrande, som att han pratar för sig själv. Ett monotont ordflöde där bara enstaka ord bryter igenom.

Jag står blickstilla tills han står precis framför mig, får kväljningar när stanken av intorkat svett slår emot mig. Han viftar med sin nariga hand i en gest, tydligen vill han att jag ska följa efter honom. Men jag rör mig fortfarande inte, allt känns overkligt. En kort stund får jag för mig att han är ännu en hallucination. Som att mitt undermedvetna strider mot mig själv med synvillor som vapen. Mannen får något aggressivt i kroppshållningen när han märker min tvekan.

”Kom med nu. Har du slagit rot? Rötter har vi nog av, de är överallt. Som stjärnor när det är molnigt, oändligt många och helt jävla osynliga. Har du läst i den där reseboken än?”

Jag nickar, litar inte på min röst. Jag försöker möta hans blick bakom skidglasögonen, men ögonen syns knappt genom hinnan av smutsrepor och gul plast.”

”Bra, det var ju där allt fanskap började. Då begriper du väl att vi måste prata om Astor?”

*
Rysaren Det som växer av Boel Bermann & Olle Söderström är en mörk Lovecraft-inspirerad roman med övernaturliga inslag, ute nu på alla digitala streamingtjänster och återförsäljare samt bibliotek.

Länkar:
Storytel
BookBeat
Adlibris

Av Fruktan

Ur skräckromanen ”Kalldrag”: Ljudet

Utdrag ur skräckromanen KALLDRAG av Markus Sköld.
Ur romanen: Ljudet.

”Ljudet följde med Therese ut ur drömmen – ett avlägset ljud som sakta smög sig in i medvetandet. Järn mot sten. Tålmodiga, regelbundna slag.

John sov djupt på sin sida av sängen. Therese satte sig upp och försökte höra varifrån ljudet kom. Det lät inte som om det kom från övervåningen utan från någon annanstans, som om ljudet fortplantade sig genom väggarna. Det sög till i bröstet. Tänk om det var någon i huset.

Hon öppnade sovrumsdörren och kikade ut i hallen. Varför kunde inte Sara ha valt ett rum på samma våning som dem? En liten nattlampa stod på ett bord utanför deras sovrum. Det fanns en nattlampa nedanför trappan också men den måste ha slocknat. Inget annat än kompakt mörker mötte henne från trappan. Ljudet hade försvunnit men det hade lämnat efter sig en svag doft som påminde om brända tändstickor. Hjärtat bultade medan hon tassade ner några trappsteg och satte sig på huk och kikade runt hörnet. Vardagsrummet var fyllt av långa skuggor och plötsligt kände hon sig väldigt naken i sitt tunna nattlinne. Hon lade ena armen över brösten och fortsatte ner för trappan.

Dörren till Saras rum var stängd. Therese smög fram och tryckte försiktigt ner handtaget och lät dörren glida upp. Nattlampan stod på bordet framför fönstret och Sara låg invirad i täcket och sov. Kattis tittade upp från sin plats vid fotändan av sängen och såg på henne med lysande kattögon. Therese gick fram till sängen och strök Sara över håret. Hon vred sig i sömnen. Therese smög försiktigt ut ur rummet och drog igen dörren bakom sig. Hade hon inbillat sig ljudet? Det kanske bara var rester från en dröm och sedan hade hon skrämt upp sig själv. Therese tände nattlampan och smög upp för trappan igen.

När hon närmade sig övervåningen kände hon en svag doft i luften. Inte doften av tändstickor som hon känt tidigare utan något annat. Sött, och lite som parfym. Men det fanns något i den som hon kände igen. Hon drog in luft genom näsan och höll andan. Doften påminde henne om bananer. Lika plötsligt som den hade uppstått försvann den. Therese huttrade till och drog händerna längs överarmarna.

Hon smög tillbaka mot sovrummet. Adrenalinet hade sjunkit undan och hon kände sig dåsig. Hon drog täcket hela vägen upp till hakan och slöt ögonen. Sömnen var på väg och den sköna slummern närmade sig när hon hörde ett ljud. Hon öppnade ögonen. Det var inte samma ljud som hon hört tidigare utan att något annat. Ett bekant ljud. Det tog några sekunder innan hon kunde placera det, men när hon gjorde det spärrade hon upp ögonen och kände hur de kalla kårarna kom krypande igen. Det var ljudet från dörren till sovrummet som öppnades.

Therese tittade upp mot dörren och såg att den stod på glänt. Visst hade hon stängt den när hon kom tillbaka? John sov fortfarande i samma position. Therese satte sig upp i sängen. Då såg hon honom.

Vid fotändan stod samma man som hon sett bakom huset, med ålderdomliga kläder och en gruvhacka i handen. Han stirrade på henne.

Therese knep ihop ögonen, skrek och skakade på huvudet tills hon kände händer som grep runt hennes axlar.

”Therese! Det är jag! Vad är det?”

Hon lade armarna runt halsen på John och kramade hårt medan hon tvingade sig att öppna ögonen och titta mot sängens fotända. Mannen var borta.

”Vart tog han vägen?”

”Vem?”

”Det stod nån vid fotändan av sängen, han …”

John skakade på huvudet.

”Det är ingen här. Du måste ha drömt.”

Skräckromanen KALLDRAG av Markus Sköld finns på alla digitala streamingtjänster och återförsäljare samt bibliotek.

Läs skräckromanen ”Kalldrag”
Storytel: https://www.storytel.com/se/sv/books/64421-Kalldrag
Bookbeat: https://www.bookbeat.se/bok/kalldrag-23370
Adlibris: https://www.adlibris.com/se/bok/kalldrag-9789176970065

Om författaren Markus Sköld:

Markus Sköld, bosatt i Stockholm, debuterade som författare med skräckromanen Där ute i mörkret. Debuten följdes upp med den kritikerrosade skräckromanen Kalldrag och han är nu aktuell med romanen Skuggfödd.

Han har också skrivit för ljud och har då medverkat i Creepypodden med novellen Bäck-Anders Stuga och med skräckantologin Mörk Framtid för Storytel. Dessutom har han medverkat i ett antal utgivna novellantologier, däribland Zonen vi ärvde, På denna grund, 13 svarta sagor om superskurkar, 13 svarta sagor om superhjältar, Maskinblod 2, Maskinblod 3 och Mörkerseende.

Vid sidan av skrivandet hörs han regelbundet i författarpodcasten FantastiskPodd.se och är medlem i författarkollektivet Fruktan.

Twitter: http://twitter.com/mskold
Instagram: http://instagram.com/markusskold
Facebook: www.facebook.com/MarkusSkoldAuthor

« Föregående sida
Nästa sida »

Primärt sidofält

Arkiv

  • augusti 2022
  • juni 2022
  • maj 2021
  • april 2021
  • mars 2021
  • februari 2021
  • januari 2021
  • december 2020
  • november 2020
  • december 2019
  • november 2019
  • oktober 2019
  • september 2019
  • augusti 2019
  • juli 2019
  • juni 2019
  • maj 2019
  • januari 2019
  • december 2018
  • november 2018
  • oktober 2018
  • september 2018
  • augusti 2018
  • juli 2018
  • maj 2018
  • december 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • augusti 2017
  • maj 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • juli 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • januari 2016
  • december 2015
  • november 2015
  • oktober 2015
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • mars 2015
  • februari 2015
  • november 2014
  • oktober 2014
  • september 2014
  • augusti 2014
  • juli 2014
  • juni 2014
  • maj 2014
  • april 2014
  • mars 2014
  • februari 2014
  • januari 2014
  • december 2013
  • november 2013
  • oktober 2013
  • september 2013
  • augusti 2013
  • juli 2013
  • juni 2013
  • maj 2013
  • april 2013
  • mars 2013
  • januari 2013
  • december 2012
  • november 2012
  • oktober 2012
  • september 2012
  • augusti 2012
  • juli 2012
  • juni 2012
  • maj 2012
  • april 2012
  • mars 2012
  • februari 2012
  • januari 2012
  • december 2011
  • november 2011
  • oktober 2011
  • september 2011
  • augusti 2011
  • juli 2011
  • juni 2011

Footer

Följ Oss

  • Facebook
  • RSS
  • Twitter

Prenumerera på Fruktan


Prenumerera på Podcast

Copyright © 2025 Fruktan