• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Fruktan

Podcast noveller inom sf, fantasy och skräck

  • Om författarkollektivet Fruktan
    • Författare
      • Om Andreas Rosell
      • Om Boel Bermann
      • Om Christian Enberg
      • Om Eira A. Ekre
      • Om Erik Odeldahl
      • Om Fredrik Stennek
      • Om Jörgen Gavelin
      • Om Malin Gunnesson
      • Om Martin Gunnesson
      • Om Patrick Ogenstad
      • Om Markus Sköld
    • Podcast för nybörjare
    • Kontakta Oss
  • Blogg
  • Samlade Verk
    • Zonen vi ärvde
      • Köp Zonen vi ärvde
    • Stockholms undergång
      • Recensioner
      • Köp Stockholms undergång
    • Mörk Framtid
    • Sommarskuggor
    • Det som växer
    • Köttmarknad
    • Ljudnoveller
    • Noveller
  • Press
    • Pressbilder
    • Bokomslag

Av Boel Bermann

Svarttaxi

Att flyga

 Novellen Svarttaxi är skriven av Boel Bermann.

Borde inte ha tagit en svarttaxi, han borde ha vetat bättre. Men han hade så bråttom till mötet, bara slängde in bagaget i luckan utan att tänka sig för. Taxin har ingen licens, ingen mätare. Utrustningen är uråldrig. Han har försökt koppla upp sig flera gånger utan framgång. Han undrar om det är någon som ser honom genom taxins kameraövervakning. Om någon sett paniken växa i hans ögon när taxin stannade. Sett hur han desperat försökte anropa centralen. Hur han med svettiga händer började försöka logga in på mobilen. Hur han till slut i desperation började se utåt i mörkret, i en hopplös förhoppning om att någon skulle åka förbi så att han kunde försöka signalera efter hjälp.

Är det kanske någon som iakttar honom och taxins interiör nu? Någon som studerar hans skrynkliga kläder och hans svettiga panna. Ser hur hans händer är i ständig, panikartad rörelse. Hans sätt att röra sig fram och tillbaka i utrymmet, i förhoppning om att en lösning ska uppenbara sig? Någon som studerar det svettiga, insuttna falska lädret i baksätet, den dämpade, milda resebelysningen, de igenimmade rutorna mellan honom och mörkret? Ser föraren som har huvudet lutat mot sidorutan, ur funktion, där munnen gång på gång upprepar med en lugnande, djup kvinnlig röst att det inte finns någon anledning till oro, att han inte ska låta sig gripas av panik, att hjälp anländer inom kort, att han ska slappna av och luta huvudet tillbaka och spara på syreförbrukningen.

Instängd i en taxi på en helt vanlig affärsresa på väg ut mot gränsregionerna. Kroppen är täckt av svett, intorkat resesvett över kroppen och kallsvettig panna. Läppar, tår och fingrar som domnar av kylan. Hans egen inkompetens, hans slarv och stress, har lett till det här. Han kan se GPS:en lysa vänligt blått i mörkret. Den visar med överdriven tydlighet att de driver mitt ute i ingenstans. En genväg långt bortom de trafikerade lederna, för att han bett föraren ta den snabbaste vägen. Hur länge kan han överleva innan undsättningen kommer? Om han dör innan han fått hjälp, kommer det hela avfärdas som en vanlig olycka? Krånglande teknik, maskinens fel, böter till det olagliga taxibolaget.
Han ser mot kamerorna, fäster blicken på linsen och den röda lampan som lyser tätt intill. Han vet inte om bolaget har ljud kopplat till övervakningen, men han säger orden högt ändå. Snälla, skicka någon. Snälla, hjälp mig. Jag lovar att inte anmäla, att inte stämma er. Jag kan ta på mig skulden, säga att jag hade sönder något i taxin.

Han får ett omedelbart gensvar. Inser att de måste ha iakttagit honom hela tiden sedan taxin stannade. Att de måste ha varit rädda, inte vetat vad de skulle göra eller hur de skulle agera. Rädda för anmälningar, rapporter och raseri. Nu vet han att de hörde hans bön. Han ser hur ljusen slocknar på panelen framför honom. Hur den trötta syrepumpen stängs av. Hur det svaga reseljuset dämpas ytterligare tills han sitter i totalt mörker.

Enklare för taxibolaget att slippa konsekvenserna av hans död. Bara för dem att stänga av sina monitorer, koppla ur elen och syret och låta honom glida iväg ut i rymden. Det är inte mycket syre kvar i taxin nu. Han lägger sig ner i baksätet, sluter sina ögon och kippar efter luft.

 

Taggad som: Boel Bermann, Fruktan, fruktan.se, gps, kameraövervakning, monitorer, novell, noveller, science fiction, scifi, skräck, svarttaxi

Primärt sidofält

Arkiv

  • augusti 2022
  • juni 2022
  • maj 2021
  • april 2021
  • mars 2021
  • februari 2021
  • januari 2021
  • december 2020
  • november 2020
  • december 2019
  • november 2019
  • oktober 2019
  • september 2019
  • augusti 2019
  • juli 2019
  • juni 2019
  • maj 2019
  • januari 2019
  • december 2018
  • november 2018
  • oktober 2018
  • september 2018
  • augusti 2018
  • juli 2018
  • maj 2018
  • december 2017
  • oktober 2017
  • september 2017
  • augusti 2017
  • maj 2017
  • mars 2017
  • februari 2017
  • december 2016
  • november 2016
  • oktober 2016
  • juli 2016
  • juni 2016
  • maj 2016
  • april 2016
  • mars 2016
  • februari 2016
  • januari 2016
  • december 2015
  • november 2015
  • oktober 2015
  • augusti 2015
  • juli 2015
  • juni 2015
  • maj 2015
  • april 2015
  • mars 2015
  • februari 2015
  • november 2014
  • oktober 2014
  • september 2014
  • augusti 2014
  • juli 2014
  • juni 2014
  • maj 2014
  • april 2014
  • mars 2014
  • februari 2014
  • januari 2014
  • december 2013
  • november 2013
  • oktober 2013
  • september 2013
  • augusti 2013
  • juli 2013
  • juni 2013
  • maj 2013
  • april 2013
  • mars 2013
  • januari 2013
  • december 2012
  • november 2012
  • oktober 2012
  • september 2012
  • augusti 2012
  • juli 2012
  • juni 2012
  • maj 2012
  • april 2012
  • mars 2012
  • februari 2012
  • januari 2012
  • december 2011
  • november 2011
  • oktober 2011
  • september 2011
  • augusti 2011
  • juli 2011
  • juni 2011

Footer

Följ Oss

  • Facebook
  • RSS
  • Twitter

Prenumerera på Fruktan


Prenumerera på Podcast

Copyright © 2023 Fruktan