Jag vill inte vara den som räddar världen

Vill du vara den som räddar världen? Jag vill inte det. Jag är trött på storslagna berättelser där huvudpersonen krossar ondska och avgör världens öde. Själv är jag svag för berättelser som pågår i periferin. Folk som drabbas av det som pågår i världen, sveps med i händelserna och har fullt upp med att hantera sitt eget livsöde. De kommer inte rädda världen, de kämpar för att överleva i den.

För journalistik finns det en vanlig kommentar – att alla människor har en historia som är värd att berätta. Detsamma gäller böcker.  Det finns ingen historia som är för liten att berätta. Att följa en person i en värld i förändring är fascinerande.

Såg filmen ”Another Earth” häromdagen och den tog mig med storm. Just därför att den stillsamt berättar om två människor som har fullt upp med sina egna trauman samtidigt som en parallell jord upptäckts i närheten av vår jord. Det är inte den parallella jorden som är huvudrollen. Utan människorna.

Nyhetsrapporteringen pågår som en inramning, i förbigående på radio och tv, som ett bakgrundsbrus. Det påverkar folks tankar och funderingar, men inte folks liv i stort. Deras vardag fortsätter trots upptäckten.
Jag vill ha mer av det. Jag vill inte följa den som ska bära världens öde på sina axlar.  Istället vill jag veta hur det är att leva i en förändrad värld.

Liten tipslista – böcker som följer de mindre historierna:
Enhet av Ninni Holmqvist
Vägen av Cormac McCarthy 
Tjänarinnans berättelse av Margaret Atwood
Syndaflodens år av Margaret Atwood
Never let me go av Kazuo Ishiguro
Staden utan Kvinnor av Madeleine Hessérus