Det handlar mycket om mat just nu. Överallt. Alla ska laga, baka och helst vara bästa på det också. Själv köpte jag en Kitchen Aid precis men som vegetarian valde jag att avstå från köttkvarnen. Det kändes som en miss. En estetisk miss. Den klassiska köttkvarnen. Den är vackert.
Fruktan hade en skrivlek för några veckor sedan. En lek med mattema. Vi tyckte väl att det kanske spårade ur lite på en del håll men det var ingenting jämfört med vad den här mattrenden håller på med. Eller vad sägs om ett par huvudbröd?
http://urbantitan.com/cannibalism-at-the-bakery-see-for-yourself/
Del 5 – Frätande Slem
Det skulle bli ett enkelt knytkalas i förorten. Som vanligt hade jag inte planerat mitt inköp i tid. Så nu står jag här…
, i en liten mathörna i Skärholmen och panikhandlar. Varför är jag alltid sist? Det är några få paket kvar i botten av frysen. Jag ser att de flesta av dem redan är undersökta. Kassörskan harklar sig, ber mig skynda på. Jag plockar upp ett paket. Vet att jag kommer ångra mig. De brukar alltid innehålla någon konstig skit som någon blådåre från Bandhagen tagit hem. Sedan går det sönder, och man får händerna fulla av slem. Mjukt slem som smeker handflatorna och äter sig igenom det yttersta hudlagret. Slem som bränner som syra. Jag ser fram emot att förtära det. Vem vet hur min kropp kommer reagera?
Jag är livrädd för att kräkas. Att allt det kommer att forsa ur mig. Sura uppkastningar, fränt och illaluktande. Hulkandes tills magsäcken är tömd. Skammen över att inte kunna behålla maten nere. Kommer de andra kasta ut mig?
Kasta ut mig då, dumjävlar, tänkte jag. Jag är fan så mycket trevligare middagssällskap än många andra. Lite udda smak kanske men inte så anal att jag läser varenda kokbok som finns bara för att bjuda på middag. De hade letat i alla europas bibliotek, sökt sig vidare österut. Snart lämnade det fyiska planet, sökte sig envetet genom dimension efter dimension, allt för att hitta det perfekta receptet. Allt hängde på Erik den här måltiden. Lagom dög inte. De måste excellera. Och det gjode dem. Festmåltiden talades det om i år efter år. De yttre gudarna var nöjda. Ett kort tag.
