Varifrån kom temat till novellsamlingen ”Stockholms undergång”?
Vårt mål med det vi skriver i Fruktan är alltid att lyckas krypa in under skinnet på läsarna. Genom att beskriva vanliga människor i ett välbekant Stockholm, för att sedan öppna en avgrund under deras fötter, hoppas vi göra det otroliga troligt. Stockholms undergång är en apokalyps som alla kan känna igen sig i och skrämmas av.
Vi ville skriva på ett gemensamt tema och skapa något som väldigt tydligt var svensk skräck. Tidigt kom vi på idén att fokusera på en plats och en specifik händelse och låta alla göra sin tolkning. Alla skrev ett novellutkast, utan att vi pratade ihop oss, och när vi sen läste dem hade inte en enda medlem valt samma tema. Då kände vi att vi var på rätt väg och att undergången tillhörde oss. Nu debuterar vi med novellsamlingen ”Stockholms undergång”, med tolv fristående noveller i vilka vår älskade huvudstad blir demolerad på olika sätt.
En del av novellerna i Stockholms undergång är mer sorgsna och obehagliga än ”läskiga”. I vilka olika former anser Fruktan att ”skräck” kan existera?
Vi i Fruktan anser att det ryms mycket i skräckgenren, inte bara det som du vanligtvis tänker på. För oss är det skräck om vi kan få dig att känna rädsla. Inte rädsla skapad av någon slags överraskningseffekt eller chock, utan en äkta rädsla som uppstår för att du känner igen dig i texten. För att du känner hur allt är välbekant i personernas liv, vardag, miljöer – och sedan inser du att det är något som är fel, något som är annorlunda och obehagligt nära din egen verklighet. Ju mer vi kan få dig som läsare att tro på karaktärerna och känna igen dig i miljöerna, desto mer kommer du att tro på det övernaturliga och otroliga.
Novellformatet? Fördelar och nackdelar?
Vissa historier gör sig bäst som noveller, precis som att andra passar bättre i längre form. Noveller har något väldigt starkt i sig. En novell på bara några sidor kan skapa så många tankar att du inte kan släppa den på flera veckor. Novellerna har något fantastiskt lockande, i synnerhet när de lämnar historien öppen och låter läsaren fylla i luckorna själv. Vi älskar så klart romaner också, men de är en annan form av litteratur. Ibland är ett tema så starkt att det måste ges mer utrymme, så det får tid och plats att utvecklas till något ännu större.
Vilka favoriter och förebilder inom litteraturen finns inom gruppen?
Eftersom vi är tio personer med olika sätt att skriva är förebilderna många. Naturligtvis är vi inspirerade av skräckförfattare som John Ajvide Lindkvist, Anders Fager och Stephen King. De arbetar på ett liknande sätt eftersom de bygger sin skräck på vardagsrealism och igenkänning. Men vi influeras även av dystopi-författare som Ninni Holmqvist och Margaret Atwood, som lägger undergången nära verkligheten. Dessutom älskar vi klassisk skräck som HP Lovecraft och Edgar Allan Poe.
[Läs mer…] om Intervju med författarkollektivet Fruktan
