• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till sidfot

Fruktan

Podcast noveller inom sf, fantasy och skräck

  • Om författarkollektivet Fruktan
    • Författare
      • Om Andreas Rosell
      • Om Boel Bermann
      • Om Christian Enberg
      • Om Eira A. Ekre
      • Om Erik Odeldahl
      • Om Fredrik Stennek
      • Om Jörgen Gavelin
      • Om Malin Gunnesson
      • Om Martin Gunnesson
      • Om Patrick Ogenstad
      • Om Markus Sköld
    • Podcast för nybörjare
    • Kontakta Oss
  • Blogg
  • Samlade Verk
    • Zonen vi ärvde
      • Köp Zonen vi ärvde
    • Stockholms undergång
      • Recensioner
      • Köp Stockholms undergång
    • Mörk Framtid
    • Sommarskuggor
    • Det som växer
    • Köttmarknad
    • Ljudnoveller
    • Noveller
  • Press
    • Pressbilder
    • Bokomslag

Bloggen

Av Boel Bermann

Tapeten

”Tapeten” är resultatet av en skrivövning av Boel Bermann.

Jag känner smällen i hela kroppen när jag kastar mig mot väggen. Synfältet fylls av slingrande mönster i ljust grönt och vitt. Bladen omfamnar mig, slingrar sig runt den. Men de når inte ut ur tapeten och jag når inte in. Rummet har kallat på mig ända sedan jag satte fot i huset. Eller kanske är det inte rummet utan tapeten, eller det som är dolt bakom tapeten. Som om något är instängt i tapeten och längtar ut. En lockelse, något större än vad jag kan förstå. Arts & crafts tapet från början av seklet. Original tapet. Strävt papper, bleknande och slitet. På vissa ställen går det knappt att urskilja vad mönstret en gång föreställt. Axeln värker, ändå jag vill göra det igen. Viskningarna genomsyrar mig. Kom hit, kom närmre, vi väntar på dig.

Tapetens färg är mild, solblekt grön. Vilsam. När blicken söker sig till tapetens bladverk är det som att den irrar vilse i trädgårdens mönster. Trädgårdsrummet kallade han det alltid. Det rum förutom observatoriet han tillbringade större delen av sin tid. I luften är det som att det finns en lukt av grönska, av jord och fukt. Det går en bris genom rummet och jag kan svära på att tapetens löv darrar i det plötsliga vinddraget.

[Läs mer…] om Tapeten

Av Fruktan

Läderdräkten

[Fruktan – gemensam skrivövning: Läderdräkten]

Hon låter händerna glida över den svarta skinndräkten och masken som täcker ansiktet. Som en andra hud. Som andas och lever. Varmt mot handflatan. Ingen gräns mellan henne och lädret. Hon känner hur självsäkerheten växer när hon sträcker ut sig på sängen. Men hon tvingar sig att ta av allt. Kall luft mot huden. Hon lämnar dem på golvet bakom sig, sätter på sig vanliga kläder och ger sig ut ur lägenheten.

Men väl ute på gatan har hon bara hunnit ett tiotal meter innan hon börjar känna tvivlet. Ifrågasätta vem hon är utan dem. Ingen. Vem som helst. Hur ogärna hon än vill medge det så saknar hon känslan av det blankslitna lädret mot ansiktet. Känslan av att ha svårt att andas, hur hon känner sig trygg och innesluten.
Hur kroppen skriker för att inget syre finns kvar och hur hon ändå inte vill att det ska ta slut. Hur hon öppnar munnen och slickar insidan av masken, njuter av smaken mot läder mot tungan. En upphetsande  känsla. Att fyllas av ett närmast narkotiskt rus, ett enormt välbehag. Lädret är det allra mest förbjudna, men att ta på sig dräkten i hennes ensamhet har blivit hennes drog. Det förändrar henne.

Dräkten är unik, olik alla andras. Den lever. Det är inget hon talat om med någon, hon betvivlar starkt att någon skulle förstå henne. Att vara beroende av att ikläda sig dräkten, känna den trycka sig mot henne. Att en dräkt kan vara upphetsande. Hon stryker handflatorna mot de vanliga kläderna hon har på sig nu med saknad. Känner strukturen av de olika tygerna. Handflatorna saknar det lena, hon försöker minnas känslan och känner pulsen stiga. Ett minne, som hämtat ur en dröm. Hennes sista löfte till sig själv är att aldrig vara tillsammans med någon annan igen. Hon behöver ingen annans hud mot sin kropp förutom sitt andra skinn.

Skrivövning: Vikpapper
Tid: 10-15 minuter
Tema: Saker man har på sig
Gör så här:
Varje deltagare skriver tre rader på ett papper.
Vik pappret så att de två första meningarna döljs och skicka vidare.
När pappret är slut är berättelsen klar!

laderdrakten-fruktan-skrivovning

Av Eira A. Ekre

Modernisera

nornor

Illustration: Agnes Edith Lundgren

Hon ser framför sig hur Frej – med sina hornbågade glasögon och väloljade skägg – utvecklar en ödesapp. Med uppgraderingar och expansioner och high scores. Ett gulligt interface med en sötsliskig maskot som enligt marknadsundersökningar ska vara välkomnande.

http://filer.fruktan.se/podcast/y5_modernisera.mp3

Podcast: Play in new window | Download

« Föregående sida
Nästa sida »

Footer

Följ Oss

  • Facebook
  • RSS
  • Twitter

Prenumerera på Fruktan


Prenumerera på Podcast

Copyright © 2025 Fruktan